Dr. Marco V. Benavides Sánchez.
I takt med att artificiell intelligens (AI) snabbt tar plats i sjukvården, växer också en tyst kris bland dem som ska använda den: läkarna. En ny studie publicerad i Artificial Intelligence in Medicine visar att många kliniker känner sig oförberedda, överväldigade och ibland till och med rädda inför den tekniska revolutionen som sveper in över vårdens landskap.
Men varför händer detta – och vad kan vi göra åt det?
👩⚕️ Teknikens löften, människans oro
AI har potential att förbättra diagnoser, förutsäga sjukdomsförlopp och effektivisera administration. Det låter fantastiskt. Men bakom kulisserna finns en annan verklighet: många läkare har aldrig fått utbildning i hur AI fungerar, hur den bör användas, eller vilka risker den medför. De står inför komplexa algoritmer, svarta lådor och beslutssystem som ibland känns mer som science fiction än medicinsk praktik.
En studie av Siddiqui och kollegor (2025) visar att denna kunskapsklyfta inte bara är teknisk – den är emotionell. Läkare beskriver känslor av otillräcklighet, förlust av kontroll och oro för att AI ska ersätta deras kliniska omdöme. Det är inte bara en fråga om att förstå kod, utan om att bevara yrkesstolthet och mänsklig kontakt i en digital värld.
🧠 AI är inte magi – men kräver förståelse
En vanlig missuppfattning är att AI är ”smartare” än människor. I själva verket är AI beroende av data, modeller och instruktioner som människor skapar. Den kan hitta mönster, men den förstår inte sammanhang. Den kan föreslå behandlingar, men den känner inte patientens rädsla, historia eller livssituation.
Därför är det avgörande att läkare inte bara lär sig att använda AI-verktyg – de måste också förstå hur de fungerar, vad de kan och inte kan göra, och hur man granskar deras resultat kritiskt. Det handlar om att ge klinikerna verktyg att vara både tekniskt kompetenta och mänskligt närvarande.
📚 Utbildning som möter verkligheten
Studien föreslår ett nytt fokus: AI-utbildning som är anpassad för kliniker. Inte för att göra dem till programmerare, utan för att ge dem trygghet, förståelse och möjlighet att delta i utvecklingen. Det kan handla om workshops, fallstudier, etiska diskussioner och praktiska övningar där AI ses som ett stöd – inte ett hot.
En sådan utbildning bör också ta hänsyn till känslor. Att lära sig AI är inte bara en intellektuell process, utan också en emotionell resa. Det kräver tid, respekt och dialog. Det kräver att vi lyssnar på läkarnas oro och bygger broar mellan teknik och empati.
❤️ Människan i centrum
I slutändan är det inte AI som ska stå i centrum – det är människan. Patienten som söker hjälp. Läkaren som försöker förstå. Sjuksköterskan som lugnar. Tekniken kan vara ett kraftfullt verktyg, men den måste formas av mänskliga värderingar, behov och erfarenheter.
Om vi lyckas med detta, kan AI bli en allierad i vården. Inte genom att ersätta läkare, utan genom att förstärka deras förmåga att se, lyssna och hjälpa. Inte genom att skapa distans, utan genom att frigöra tid för mänsklig kontakt.
🔍 Vad kan du som läsare göra?
Du kanske inte är läkare, men du är en del av vårdsystemet – som patient, anhörig eller medborgare. Du kan ställa frågor, vara nyfiken och delta i samtalet om hur AI påverkar vården. Du kan fråga din läkare hur de upplever tekniken, och du kan stödja initiativ som främjar utbildning och transparens.
För AI är inte bara en teknisk fråga. Det är en mänsklig fråga. Och den berör oss alla.
För att lära dig mer:
- Siddiqui, N., Bouchi, Y., Kim, E., Hron, J. D., Park, J., & Kang, J. (2025). Unprepared and overwhelmed: A case for clinician-focused AI education. Artificial Intelligence in Medicine, 168, 103252. https://doi.org/10.1016/j.artmed.2025.103252
#ArtificialIntelligence #Medicine #Surgery #Medmultilingua
Lämna ett svar